För att kontrollera att badrummet är byggt vattenskadesäkert är det bra att läsa GVKs branschregler Säkra Våtrums krav på framförallt
Man kan även anlita en GVK-kontrollant för att göra en kontroll av badrummet, se GVK-kontrollanter.
Det allra bästa är att eftersträva en öppen och ärlig dialog med din hantverkare i tidigt skede, helst innan arbetet påbörjas. Ta ställning till exempel om tätskikt ska täthetskontrolleras eller vilka kvalitetsdokument som ska överlåtas. Läs mer om Före arbetets utförande.
Här följer en sammanstallning av GVKs viktigaste kvalitetsdokument och hjälpmedel för att säkerställa våtrumsinstallationen.
GVKs anbudsbilaga ger beställare information om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda inför tätskiktsarbete enligt GVKs branschregler. Anbudsbilaga kan vid behov frivilligt bifogas av GVK-företaget.
Ger beställare ett kvalitetsdokument som anger var arbetet utförs, valt tätskikt samt uppgifter om det GVK-auktoriserade företaget. Beställaren får en kopia av anmälan som är en av GVK-företaget obligatorisk utfärdad värdehandling. Beställaren bör spara denna tillsammans med monteringsanvisningen för den tätskiktsprodukt som monterats.
En checklista som används för att säkerställa att underlag på golv och vägg samt VVS-installationer är OK enligt GVKs branschregler innan tätskiktsarbetena påbörjas.
När underlaget avviker från GVKs branschregler kan förkontrollblanketten användas för att notera avvikelser. Blanketten övergår då till en avvikelserapport vilken överlämnas till beställaren som avgör hur avvikelserna ska hanteras/åtgärdas.
GVK-företaget utfärdar dokumenterad egenkontroll av utförd tätskiktsinstallation. Denna kan efter överenskommelse också överlämnas till beställaren. Som konsument bör du begära att få ett egenkontrolldokument avseende tätskiktsarbetena samt skötselråd för det aktuella ytskiktet.
Kontroll av tätskiktsarbete utförs av oberoende kontrollant, så kallad GVK-kontrollant, utbildad av GVK. Kontrollrapporten sänds till beställare med kopia till GVK och till det GVK-auktoriserade företag som utfört arbetet. Våtrumsanmälan utgör underlag för stickprovskontrollen vilket bekostas av GVK. Beställaren kan också begära särskild kontroll. Den utförs lika som en stickprovskontroll med skillnad att beställaren står för kostnaden vilken beställaren avtalar direkt med GVK-kontrollanten.
Vänd dig alltid i första hand till din avtalspart:
Är ni oense om huruvida det är fel på tjänsten eller inte ska en oberoende besiktningsman anlitas. Har ni avtal direkt med ett GVK-auktoriserat företag kan ni beställa en särskild kontroll av en GVK-kontrollant.
Generellt kan man säga att hela våtrummet är en riskzon, vilket innebär att det är ett krav enligt GVK att ha tätskikt över hela utrymmet.
Vid mycket stora badrum, spa-avdelningar eller liknande, kan det vara befogat att utreda vilka delar av rummet som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenstänk och eventuellt utläckande vatten. Om man inte förser hela utrymmet med ett tätskikt, ska man följa Boverkets Byggregler och täta riskområden. Normalt är att ha tätskikt på hela golvet. Möjligen kan delar av vägg, som inte utsätts för vatten utgöra undantag.
Observera att kakel och klinker binder fukt i fästmassan och utgör därför en förhöjd risk jämfört med plastmatta som ytskikt.
I utrymmen med risk för tillskjutande fukt bör utredning ske om och var tätskikt ska finnas för att inte riskera ett haveri.
GVKs branschregler tillämpas vid så kallade tunnskiktskonstruktioner, och avser golv och väggar i bad- och duschrum samt golv i toalettrum, tvättstugor och utrymmen med varmvattenberedare. Reglerna tillämpas vid nybyggnad, tillbyggnad och renovering
I bad- och duschrum ställs i regel krav på vattentäthet hos golv och väggar. I toalett, tvättstuga och utrymme med varmvattenberedare nöjer man sig normalt med tätskikt på golv med ett uppvik på vägg.
Ovan nämnda utrymmen benämns i Boverket Byggregler under kapitel 6.533 där det också finns vissa krav på kök.
På senare tid har framförts önskemål om, eller behov av, tätskikt på golv med uppvik även i kök. Detta beror på att kök numera är utrustade med allt fler apparater för hantering av vatten.
En relativt vanlig fråga är huruvida det är godkänt eller inte enligt gällande branschregler att gjuta en så kallad ”klack” runt rörgenomföringar. Fördelen med metoden är att själva rörgenomföringen inte förekommer i golvet där den riskeras att begjutas med vatten och därmed kan leda till fukt- eller vattenskada. Nackdelen har visat sig vara svårigheter att ansluta tätskikt och att det fortsatt varit utsatt för fukt- och vattenbegjutning i form av droppläckage, kondensvatten etcetera.
Metoden att gjuta en klack har tidigare använts och bland annat varit beskriven i VVS-branschens branschregler Säker Vatten 2011. Att gjuta en klack var då godkänt enligt branschreglerna, men enbart vid servisledning/tappvatten i tvättstuga i småhus. Marknadens tätskiktsprodukter var dock inte anpassade för att kunna täta runt rör med dessa förutsättningar, det fanns för mycket frihetsgrader och ett behov av att standardisera utförandet. I branschreglerna för tätskikt Säkra Våtrum 2016 så förtydligades, i samverkan med VVS-branschens branschregler, därför kravet på rörgenomföringar i golv och metoden att gjuta klack ersattes med genomföringshylsa:
Säkra Våtrum 2016:
4.1 Rörgenomföring som bryter golvets tätskikt
Rörgenomföring i golv i tvättstuga, apparatrum eller i annat utrymme med vattenvärmare, värmepump eller liknande kan utföras med genomföringshylsa. I småhus som inte har tvättstuga eller annat apparatrum kan rörgenomföring till vattenvärmare, värmepump eller liknande göras med en genomföringshylsa i bad- eller duschrumsgolv, dock inte i plats för bad eller dusch.
Säkra Våtrum 2021:
5.1.4. Undantag för rörgenomföring som bryter golvets tätskikt
I bad- och duschrum eller i tvättstuga där det finns vattenvärmare, värmepump eller vattenmätare ska rörgenomföringar till eller från sådana apparater utföras med rörgenomföringshylsa.
